Den Andra Systern S

Vore jag rökare,

då skulle jag rökt idag.

Med många kan jag prata om mycket,

Med dig kan jag prata om allt.

/Emelie

Nej någon barbie fick jag aldrig se idag tyvärr. Jag hade verkligen tänkt ta ut rast (värd 55 kr!) bara för att få se min barndomskärlek på riktigt. Dock var det en del folk på stan idag och jag jobbade med min chef så hon gick igenom sortimentet på mig under all "ledig" tid, det var iförsig väldigt bra, det käns bra att ha en hum om allt iallafall, så man slipper känna sig efterbliven när man bemöter kunder... Dessutom var jag fett grym idag, lämpligt när chefen ser på, och kunde svara och visa massa bra grejer om alla möjliga barvagnar! Bra va? :P

Men barbie fick jag inte se, det var lite hårt. Så jag har inte några fina bilder alls att lägga upp men tänkte istället bjuda på en dikt. Dikten har inget namn men är komponerad av mig och David i min klass under en egelskalektion. Uppgiften gick ut på att skriva femton engelska ord, precis vilka som helst på femton lappar, och skicka de femton lapparna plus en tom till personen bredvid och sedan använda sig av 30 ord och två tomma lapparna där man fick placera in ett fritt ord, och av detta skapa en dikt. Jag och David fick då mina och Annelies ord och jag tycker faktiskt att det blev riktigt vackert, så därför har jag sparat det. Såhär blev det:

/Emelie

Idag hade  vi "poetryslam" på engelskan i skolan. D.v.s alla hade skrivit en dikt som man sedan läste upp för klassen och därefter röstade alla på sin favoritdikt. Själv älskar jag poesi. Kanske allra mest att skriva det, man kan uttrycka så mycket med så få ord och det gör kanske ingenting om läsaren tvingas fundera lite på innehållet och meningen i dikten. På ett sätt är det lite av ett sätt att uttrycka saker utan att riktigt behöva uttala själva budskapet. Så, om det handlar om ett problem, som det väl har gjort i de få dikter jag skrivit hittils, så känner jag mig inte lika sårbar om jag gör det till en dikt, just därför att i en dikt kan ett enda ord täcka för så många känslor, eftersom dikter kan förväntas vara lite diffusa och abstrakta.

Jag kan absolut uppskatta andra poeters poesi också men det blir lätt så främmande och ibland kanske lite pretantiöst när man vet om att det är nogon höjdarpoet som skrivit... Eller också handladet kanske mest om att jag inte vill söka upp varken min egen poesi eller någon annans, jag vill att den bara ska dyka upp. Som den alltså gjorde idag när hela klassen stod och läste upp dikter. Jag får någ erkänna att jag blev nästan lite rörd, alla hade verkligen skrivit jättefina dikter och det kändes som att alla tog det på allvar liksom, alla vågade visa en sådan sida av sig själva...

Tillslut var det iallafall Kurre som vann och det tyckte jag verklgien att han var värd för hans dikt var jättefin.

Tack klassen för att ni alla är toppen och tack Bruce för att du gjorde det här med oss :D

Mitt bidrag:

/Emelie