Den Andra Systern S

Hej hej.

Egentligen borde jag plugga svenska precis hela den här kvällen, men det känns så hopplöst och tråkigt så jag har helt enkelt bestämt att det här provet får skita sig och jag får väga upp det med en uppsats eller något någonstans senare.
Vad jag däremot fått fjort idag är att jag har börjat skissa på min bok, att skissa på en bok kanske låter skumt, men med det menar jag helt enkelt skriva ner lite idéer så att jag inte glömmer bort dem. Det bästa är att jag i höstas köpte en superfin anteckningsbok som jag skulle ha som klippbok på designlektionerna, men det där med klippbok blev det aldrig något av så nu tog jag hem den och använder till det här istället vilket är så mycket bättre.
Så det är alltså ruta ett. Nästa steg blir då att kolla upp att hela är åtminstonde något realistisk, för annars blir det inte bra. Det är den biten som är allra svårast för det kräver en läkare och det är liksom jag själv som har hittat på ett medicinskt tillstånd som skulle passa för min handling och därför blir det lite jobbigt att googla på det utan jag vill personligen fråga en läkare. Nu är det dock så praktiskt som att min faster och granne råkar vara läkare, så jag tänkte prata med henne, jag måste ha tid bara, samtidigt som hon har det... Men det ska väl kunna gå. Så ja, nu har jag börjat iallafall, alltid något.

I vanliga fall är det nu jag skulle ha stängt av datorn och gått och lagt mig. Jag är trött och ska gå upp tidigt iorgon för att gå till skolan. Men jag törs inte. Det tycks nämligen inte spela den allra minsta roll längre hur trött jag är, hur gärna jag än vill så somnar jag ändå inte om jag inte lyckas gå och lägga mig med huvudet helt tomt. Just nu är mitt huvud inte helt tomt. Att ligga i sängen och se tiden ticka utan att orka läsa, utan att kunna sova, det är, för mig, den allra värsta av mardrömmar. Man kan liksom inte göra något åt det alls. Antingen kan man ligga och vrida och vända sig i sängen tills lakanen är helt skruvade och obehagliga, eller så ger man upp helt och går upp istället. Men vad ska man göra uppe mitt i natten, om man är så trött så att man ändå inte orkar läsa ens en gång? Hu det är så fruktansvärt obehagligt och det gör mig så himla frustrerad, var som helst, när som helst, hur som helst, på tunnelbanan, på lektionen, på sängen, det spelar liksom ingen roll jag somnar hur lätt som helst utom just när jag borde och vill. Varför i helvete ska det behöva vara så?

Jaja nu tänkte jag iallafall att jag kunde avslöja min lilla dröm, Lovisa vet det redan, men ingen annan har fått veta ännu att jag har tänkt ge mig på att försöka skriva en bok. Det kanske låter helt urflippat, men jag får höra ibland att jag är bra på att skriva, och försöka kan man ju alltid. Jag har velat det ända sen jag var liten och nu har jag kommit på ett tema som kanske, om jag har tillräckligt med tålamod, skulle kunna bli något... Dock är det hela ännu bara en idé som kräver lite efterforskning innan jag kan börja själva skrivandet och jag måste bara komma igång liksom, börja på något sätt. Början är ju alltid det svåraste med böcker, att ta sig tid att kasta sig in i det. Med skola, plugg, kompisar, födelsedagar och allt annat som hör vardagen till så är det liksom lite svårt att bara släppa det och styra in fokus på något så diffust och orealistiskt som att skriva en egen bok.
Nu tänkte jag iallafall att om jag skriver ner det här kanske jag kan känna lite press att ta tag i det, när jag liksom har uttalat tanken högt. Mm... Jag ska verkligen försöka börja, i helgen kanske kunde vara passande. Ah det låter bra, i helgen ska jag börja, göra de små efterforskningarna som krävs och skissa lite på upplägget iallafall. Så får man väl se hur det hela slutar ;)

Men nu ksa jag försöka sova iallafall.
God natt
/Emelie